Lite då och då skrivs det om svenskar som sitter fängslade i olika länder runt om i världen. Svenskar som ofta dömts för rätt grova brott som mord och narkotikabrott.
Men i media framställs dessa personer ofta som offer, som att det är så synd om dem att de sitter inne. De sitter i vad media kallar "skräckfängelser" och delar cell med flertalet andra fångar.
Själv har jag väldigt svårt att se dessa personer som offer. Trots allt har merparten av dem gjort något som gör att de sitter där de sitter. Den dag någon bevisligen fälls trots att person är oskyldig kan vi börja snacka offer, men inte för dess.
Visst är det så att kriminalvården ska vara human och det där med human kriminalvård kan man verkligen diskutera i vissa länder. Självklart kan jag förstå att det är tufft i vissa fängelser, det tvivlar jag inte en sekund på. Men låter man bli att begå brott är också risken ganska liten att man hamnar i fängelse.
Att man jobbar för att få journalisterna Martin Shibbye och Johan Persson, som sitter fängslade i Etiopien, friade kan jag förstå. Där finns det trots allt tveksamheter kring hela rättsprocessen som kan göra att man undrar om allt gått rätt till.
Men självklart ska man följa lagar och regler i det land man befinner sig. Gör man det inte, får man ta sitt straff. Samma saker gäller personer som besöker Sverige, så varför ska svenskar som begår brott utomlands plötsligt bli någon slags offer och martyrer?

AB 1 DN 1 SVT 1, 2

Bilden lånad från Conflicting Clarity

En polisorganistationskommitté (fint ord, eller hur? *L*) har i en utredning föreslagit att polisens 21 polismästardistrikt inklusive Rikspolisstyrelsen ska slås samman till en enda stor myndighet. Polisarbetet kan på så sätt centraliseras och allmänheten kan förvänta sig ungefär samma sevice var i landet man än bor.
I grunden brukar jag vara emot centraliseringar. Men i vissa avseenden kan det faktiskt vara riktigt bra - som till exempel en myndighets arbete. Polisens roll är otroligt viktig i samhället och det borde vara en självklarhet att man har ungefär samma polisservice i hela landet.
De exakta detaljerna vet jag inte - utöver de som presenterats i media. Men låt säga att du gör en polisanmälan för ett brott som begåtts i Göteborg. Dock är du bosatt i Stockholm och efter en tid vill du ha ut uppgifter kring din anmälan. Själva utredningen kan givetvis bara den som ansvarar för den svara på - men kontaktar du mig som jobbar vid stockholmspolisen, kan jag inte ens gå in och titta på en anmälan som är gjord utanför Stockholms län. Det är helt olika system nämligen. Om just detta kommer ändras vet jag förstås inte, men det skulle ju vara rimligt att man gör det.
Det pratas mycket om polisens resurser och jag inbillar mig att man i större utsträckning kan samordna saker och ting om man är en enda stor myndighet. Man behöver kanske inte samma kompetens på två platser, utan vissa kan kanske åka emellan olika städer vid behov. Det är idag en väldig byråkrati när två olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra; papper och beslut ska skrivas, skickas, godkännas och diarieföras åt olika håll. Även där kommer man säkerligen tjäna in en hel del.
Personligen tycker jag det finns fler områden där man borde ha samma tänk om en enda stor organisation! Ta till exempel sjukvården. Idag känns det som något av ett lotteri vilken vård man får - helt enkelt beroende på vilket landsting man tillhör. Självklart borde man ha samma sjukvård till samma pris oavsett var man bor i Sverige...
Sen finns det självklart en hel del annat som kan göra att man inom polisen både kan spara pengar och bli effektivare. Till exempel skulle jag själv gärna se fler civilanställda sm kunde sköta merparten av det administrativa sm poliser idag måste sköta istället för att vara ute och jag bovar. Det administrativa kan ta åtskilliga timmar av ett arbetspass för en polispatrull, vilket är totalt förkastligt.

DN 1 HD 1 SR 1, 2 SVT 1

Bilden lånad från  Wikipedia

Bland annat polisen här i Stockholm har börjat att ta hjälp av allmänheten att identifiera misstänkta brottslingar genom att lägga ut bilder på dem på sin hemsida. Första bilderna har publicerats nu i dagarna, i jakten på en misstänkt våldtäktsman. Men det är inte bara bilder man lägger ut, man lägger även ut texter, där man till exempel söker vittnen till olika händelser. Det kan var brott och olyckor, där man behöver vittnesuppgifter.
Först och främst, internet är rätt använt ett otroligt effektivt verktyg i flera avseenden när man söker information. Bara genom att lägga ut en efterlysning på detta sätt, kan man nå otroligt många människor. Så ur den synvinkeln är det givetvis otroligt effektivt att söka vittnesuppgifter och identiteter på personer med hjälp av internet. Det klår de flesta "gamla, beprövade" sätten att utföra polisarbete - som till exempel dörrknackning och liknande. Man når personer som man kanske inte skulle få tag i annars.
Men personligen är jag väldigt kluven till att hänga ut folk på internet på det här sättet. Vad sker med de personer som hängs ut med bild om det visar sig vara oskyldiga? Det finns åtskilliga historier om personer som oskyldigt pekats ut som brottslingar på internet och sedan fått ett helvete att kunna fortsätta leva sina liv på ett normalt sätt. Även om man frias i alla rättsinstanser, är man fortfarande dömd i grannars, vänners och släktingars ögon. Folk kommer resonera i banor som "att det är väl inte utan anledning denna person figurerar i en polisutredning" eller "personen kan mycket väl vara skyldig, det var bara bevisningen som inte räckte".
Jag är helt för att man ska kunna efterlysa försvunna personer, söka vittnesuppgifter och liknande, det är just det faktum att lägga ut bilder på misstänkta brottslingar - som i lagens bemärkelse är oskyldiga tills motsatsen bevisats - som jag är lite skeptisk till.
Visserligen ska dessa sätt att efterlysa misstänkta vara en sista utväg, när inget annat kvarstår. Det ska vara särskilt grova brott - man efterlyser inte till exempel snattare på det här sättet - eller att personen kan anses vara farlig för allmänheten. Jag håller med om att det absolut är ett effektivt sätt att söka uppgifter och förhoppningsvis gripa den skyldige till olika brott. Jag ifrågasätter inte den som pekat ut just den man som man nu efterlyser. Men vips kan man hamna i läget att fel person hängs ut - eller att en helt oskyldig person som råkar likna den misstänkte "döms" i folks ögon för ett brott som han/hon inte har begått. Och därmed får ett mindre helvete han/hon inte förtjänar.
Samtidigt kan man fråga sig om det skiljer sig så hemskt mycket från att man sedan länge gått ut med bilder på misstänkta brottslingar i TV. Efterlyst är ju ett praktexempel - som ju även de lägger ut matrial på sin hemsida - men även att bilder visas i TV-nyheter och tidningar.
Ja, det är svårt att vare sig helhjärtat hata eller älska denna metod. Jag tvivlar inte på att man ökar sina chanser att få fast fler personer, samtidigt som det måste skötas på ett korrekt sätt. Det kan lätt ställa till det för personer som inte har begått en brottslig handling i hela sitt liv...

Bilden lånad från Linkyred

DI 1 DN 1, 2 JO 1 SVT 1

Igår föll domarna mot de 12 ordningsvakter som stått åtalade för upprepade fall av misshandel mot kroggäster som de skulle avvisa. Istället för att direkt avvisa gästerna, har dessa istället släpats iväg till andra utrymmen intill krogarna - som till exempel spritförråd - där de sedan misshandlats.
Samtliga vakter ska ha nekat till brott, men sex av dem fälldes ändå till alltifrån villkorlig dom till 4,5 års fängelse. Med andra ord får man förstås utgå ifrån att det finns sanning i det hela, att historien inte bara är något som någon eller några "kokat ihop" för att kunna sätta åt vakterna...
Och det är förstås oacceptabelt, genant och pinsamt att personer som inte bara har rätt, utan i vissa fall skyldighet att använda våld istället missbrukar sina befogenheter så radikalt som dessa vakter uppenbarligen gjort. Rötägg smiter självklart in i alla yrkeskårer, det är något som tyvärr är oundvikligt. Men ibland undrar man vilken koll man har inom kåren för ordningsvakter? Emellanåt känns det som att det är lite väl ofta man hör om vakter som begår radikalt förkastliga övertramp, där det inte bara är frågan om ingripanden som "gått överstyr", utan där man tycks haft direkt uppsåt att begå fel. Vad tror man egentligen? Tror man verkligen att man kan missköta sig om och om igen utan att åka dit? Förr eller senare brukar ju trots allt sanningen komma ifatt en om man missköter sig upprepade gånger...
Självklart är inte alla ordningsvakter som dessa, som fick sina domar idag. De allra flesta sköter sig förstås. Men det tycks finnas en lite för stor del som missköter sig, lite för många för att det ska kännas okej.

AB 1 EX 1, 2 GP 1 SVT 1

Bilden lånad från CollegeCandy

I somras skulle jag gå på krogen här i Stockholm. Det var inte alltför sent på kvällen som jag begav mig in till stan denna lördagskväll och tanken var att gå på ett ställe vid Medborgarplatsen. Innan jag åkte in till stan hade jag varit hemma, ätit middag och druckit 2-3 öl - utslaget på 3-4 timmar. Det vill säga: jag hade inte druckit särskilt mycket.
Men väl vid entrén var det stopp! Ordningsvakten hävdade att jag druckit för mycket!!! Jo, det är faktiskt sant. Jag kunde inte låta bli att bli irriterad och frågade om vakten skämtade med mig. Det gjorde han förstås inte och jag gick muttrande därifrån. Jag insåg att det inte var någon som helst vits att argumentera - istället gav jag vakten en syrlig kommentar om att de kanske skulle införskaffa alkometer och låta folk blåsa vida entrén istället. På nästa ställe var det inga som helst diskussioner - och jag kommer in hur lätt som helst.
Förmodligen var det någon helt annan anledning till att vakten inte ville släppa in mig. Så gjorde han det lätt för sig och utgick ifrån att jag druckit en massa, trots att jag var praktiskt taget nykter.

Nu är det ju inte hela världen att inte bli insläppt på en krog, det har hänt mig förr. Det vanligaste argumentet jag annars hört här i Stockholm är "fel klädkod". Man förväntas inte alltid gå ut i blåjeans till exempel. Detta har jag missat ett par gånger - oftast när man på impuls valt att gå ut, eller av någon anledning gått till ett annat ställe än det var tänkt från början. Detta med klädkoderna på krogar har jag aldrig riktigt heller förstått egentligen. Jag köper att man inte blir insläppt om man är väldigt sjaskigt klädd, men är man klädd i ett par snygga blåjeans och en snygg skjorta, har jag svårt att se argumenten till att inte bli insläppt. För ett antal år sedan läste jag en artikel i DN om några krögare som ojade sig över att de inte kunde be folk att lämna krogen för att de hade "fel" kläder. Problemet var hos krogar som är "vanlig restaurang" fram till kvällskvisten, då man istället har nattklubb/disco. "Problemet" var att många matgäster kom i till exempel blåjeans, men sedan höll sig kvar tills man hade disco. Då har man inte rätt att avhysa dem för "fel klädsel".
Själv ser jag fortfarande inte problemet! Så länge man inte missköter sig eller är verkligt sjaskigt klädd...
Jag och de flesta normalfuntade människor vet att man gör sig en otjänst om man börjar dividera med en ordningsvakt. Att man ger med sig betyder inte alltid att man ger vakten rätt, utan att man inte vill råka illa ut.

Min värsta erfarenhet av ordningsvakter, var den vakt i Kalmar som plötsligt ringde polis och påstod att jag var narkotikapåverkad - utan att ens prata med mig först (hela historien finns här). Han behöve inte prata med mig för att om lov att ringa polisen, snarare att bilda sig en bättre uppfattning av läget.
När jag sedan vände mig till ägaren av vaktbolaget (Kalmar vakt och bevakning) som krogen hade anlitade och hade synpunkter på vaktens agerande, var svaret jag fick praktiskt taget skrattretande. Anledningen att vakten inte pratade med mig först, var att han inte visste hur jag skulle reagera eller om jag var beväpnad. Min motfråga är då: Vad har vakten överhuvudtaget att göra där?? Om någon som är för full för att komma in tränger sig förbi vakten och knatar in ändå - då kommer vakten inte att ingripa, eftersom han inte vet hur personen reagerar. Blir det slagsmål kommer han inte att gå emellan, eftersom han riskerar att bli nedslagen. Plockar han ut någon som fått i sig för mycket alkohol?? Jag menar; personen KAN ju bli aggressiv och sådant kan tydligen inte en vakt hantera... (?)
Så nej, föra en diskussion med en vakt är inte det lättaste - och oftast är det säkerligen i vilket fall inte så smart att göra det medan man är på plats och blir upprörd.
Även om jag förstår att det inte alltid är helt lätt att bedöma om en person ska få komma in eller ej, vad en person är påverkad av och om någon alls är påverkad, så känns det många gånger uppenbart att vakter borde ha bättre utbildning i området. Det man ska komma ihåg är att personer med vissa sjukdomar kan se påverkade ut trots att de inte är det, andra kan bete sig att de är påverkade fast de inte är det. Medan ytterligare andra ser mer påverkade ut än de faktiskt är. Eller varför helt enkelt införa att folk får "blåsa" om det blir diskussioner kring en vakts bedömning?!
Fast just det... Folk kan ju bli förbannade då - och det kanske vakten inte kan hantera... ;-)

Bilderna lånade från ABR Security, Protection Gear

För en stund sedan publicerad DN en artikel där chefen för Interpol Ronald Noble uttrycker sin oro för slarvigt utförda gränskontroller i EU. Det finns idag 15 miljoner förlustanmälda pass i omlopp, pass som aldrig kontrolleras mot den databas som Interpol har.
Och visst är det en grundläggande sak att kontrollera! Är ett pass stöldanmält, behöver det inte alls vara den rättmätiga ägaren som håller i det. Men samtidigt är det ganska naivt att tro att gränskontrollen ska vara effektiv när man i princip öppnar gränserna inom en hel världsdel!
Som de flesta redan vet. innebär Schengensamarbetet att man kan resa mellan de EU-länder som är del av samarbetet utan att behöva visa pass. Och vem tjänar på ett sådant samarbete? Själv ser jag två grupper av personer! Dels de som reser extremt mycket, till exempel EU-parlamentariker som säkerligen reser flera gånger i veckan mellan sina hemländer och Bryssel/Strasbourg flera gånger i veckan. Klart de tycker det är skönt att slippa stå i köer i olika passkontroller. Dels har vi å andra sidan de som har något att dölja och inte alls har något intresse i att tvingas identifiera sig vare sig när de reser eller någon annan gång. Framförallt inte för polisen.
Även om jag gillar samarbete mellan länder, är jag i grunden emot hela idén med EU och schengensamarbetet. Just för att jag tycker man går för långt med hela stormaktstänket. Och framförallt när man öppnar gränserna mellan länder så att folk med skumma avsikter kan röra sig alltför fritt. De allra flesta av oss reser utomlands på sing höjd 2-3 gånger per år och för oss är de inga större problem att stå i kö i en passkontroll dessa få gånger. Framförallt när man vet att just dessa kontroller gör att många med inte alltför rent mjöl i påsen faktiskt åker fast.
Så det enda problemet med EU's passkontroller är knappast att man inte kollar om passen är stulna - passkontrollerna borde dessutom finnas mellan EU-länderna...

I tisdags ska en kvinnlig polis på en polisstation i Stockholmsområdet sett hur det lyste ur ett skåp i omklädningsrummet. Hon ska då ha tittat in och sett en kamera som helt enkelt stod där och filmade. Det har sedan visat sig att det är en av polischeferna på stationen som installerat kameran och på så sätt kunna se sina kvinnliga kolleger byta om och duscha.
Polischefen ska ha erkänt när han konfronterades med misstankarna och husrannsakan har gjorts både på hans arbetsplats och i hans hem. Han är just nu avstängd från sin tjänst medan utredningen pågår hos enheten för polismål.
Rötägg kan man aldrig gardera sig ifrån hos någon arbetsgivare. Vilka anställningskrav och kontroller man än har, smiter alltid någon igenom. Så enkelt är det. Som polis har man en ganska utsatt position - å ena sidan har man som jobb att se till att alla andra sköter sig, samtidigt som man å andra sidan hamnar i situationer där man blir pressad, provocerad, hotad - och säkerligen ofta rädd. Så att det någon gång ibland blir fel är kanske inte så konstigt, att man hamnar i situationer där det kan vara svårt att behärska sig så mycket som man faktiskt borde. Jag säger inte att det är rätt, men det kanske kan vara rätt mänskligt vissa gånger.
Men när en polis i tjänst uppsåtligen begår brott, uppsåtligen gör sådant som är helt förkastligt blir situationen något helt annat! Då är det inget annat än en försvårande omständighet att man har kombinationen av orden "polis" och "brott" i samma mening. Som polisanställd skäms jag å mina kollegas vägnar!!

DN 1 EX 1 SvD 1

Bilden lånad från SecurityNXT

Igår var det flera demonstrationer i centrala Stockholm och det mesta kretsade förstås kring Salemdemonstrationen, som i år var flyttad från Salem in till Stockholm city. Vad jag förstått blev det aldrig fullt så stökigt som man från början hade befarat, men ändå blev det visst lite tumult här och där ändå. Lite stenkastning, smällare och annat flög tydligen periodvis genom luften.
Vid något tillfälle hade polisen omhändertagit en tjej som deltagit i motdemonstrationerna mot Salemdemonstrationen och hon låg ner på marken intill en polisbil. Av någon anledning skulle man flytta på bilen, som du rullade över hennes ena ben. Vad jag förstått skadas inte benet allvarligt, men hon får ändå åka till sjukhuset - förstås.
Och direkt börjar det komma protester mot polisen och hur klantigt många poliser sköter sig och är totalt olämpliga för sitt yrke. Ryckt ur sitt sammanhang, ser det självklart väldigt märkligt ut att en bil börjar backa när föraren förmodligen borda känna till att det är folk runt bilen i dess omedelbara närhet. Men vet man exakt vad som hände och exakt vad polisen som körde bilen kände till om omständigheterna utanför bilen? Många tycks vilja få det till att polisen mer eller mindre uppsåtligen kört på den här stackars tjejen, något som jag själv har mycket svårt att tro. Det hela är förstås någon form av misstag.
Personligen vet jag förstås inte exakt vad som hänt och kan bara spekulera i de faktiska omständigheterna. Så jag tänker helt enkelt inte gå in närmare på det. Men som i så många andra sammanhang, tycks väldigt många personer ha svårt att förstå att misstag kan ske i så otroligt många sammanhang. Det gäller såväl poliser/polisanställda som alla andra yrkesgrupper. Självklart är det synd om tjejen som fick sitt ben påkört av en stor polisbil, jag tänker absolut inte säga något annat! Men vilken normalfuntad människa kör på någon medvetet? Knappast någon, eller hur? Det jag menar är att man inte behöver börja kasta skit och hävda att polisen gjorde det medvetet.
Det finns exempel på yrken där misstag kan få väldigt allvarliga konsekvenser. Dit hör just poliser, men även till exempel anställda inom vården. Misstag kan ge konsekvenser som allvarliga kroppsskador och i värsta fall döden för den som drabbas. Så självklart ska man så långt det rimligen går undvika att det blir fel. Men vad många tycks glömma är att det innanför de vita rockarna på sjukhus och vårdinrättningar, liksom innanför polisuniformerna döljer sig en människa. Och människor gör emellanåt misstag, vilka rutiner man än tar till för att undvika detta. Det enda man kan göra är att ha rutiner som minimerar antalet misstag.
Om någon uppsåtligen gör fel eller agerar på ett sätt som är totalt befängt, ska denne självklart stå till svars för det! Men ibland är det också så att omständigheterna gör att det blir fel - men ändå vill folk se huvuden rulla. Läkare kan - trots många år i skolbänken - göra felbedömningar och poliser kan i stundens hetta vid ett ingripande göra detsamma. Något som egentligen bara bevisar att man är människa. I de flesta yrken ställs man inför situationer där det är svårt att göra en korrekt bedömning, där det kan finnas flera möjliga lösningar och det finns en risk att det blir fel. Sen kan det självklart få allvarliga konsekvenser för den som drabbas av ett misstag, det säger jag ingenting om.
Jag försvarar inte dem som uppsåtligen gör fel, men anser att den som är felfri ska vara den som kastar första stenen (om man får förvränga ett känt bibelcitat litegrann). Det jag vill ha sagt är att jag ibland blir lite trött på att så många tycks ha svårt att förstå att det tyvärr blir misstag ibland, även där det egentligen inte borde få ske några misstag. Om man ställer antalet misstag, missöden och fel vid polisingripanden i relation till hur många ingripanden som görs varje dag, är andelen fel ändå ganska liten. Om du tänker dig hur många patienter som varje dag behandlas inom den svenska vården, så är det trots allt ganska få där det faktiskt blir allvarliga felbehandlingar. De allra flesta människor vill trots allt göra en bra insats i sitt jobb, oavsett yrkesgrupp. Men ibland blir det fel inom alla yrken. Men inom vissa yrken kan folk inte godta och inse att det även där blir misstag emellanåt...

AB 1, 2, 3, 4 DN 1, 2 SR 1, 2 SvD 1 SVT 1, 2, 3

Bilden lånad från Svenska Hantverksförening

Anmälningarna mot svenska poliser ökar, men de allra flesta utredningar läggs ner. Genom att man bara fokuserar på brott missar man viktiga lärdomar om polisens beteende menar vissa.
Och antalet anmälningar mot poliser har ökat de senaste fem åren: 2006 anmäldes 4.411 fall, jämfört med 5.283 under 2010 och fram till den 2 december i år hade 5.831 anmälningar gjorts. Men få anmälningar leder till fällande dom, endast 38 fall under 2010 och den vanligaste påföljden är varning följt av löneavdrag. Över 50 procent av anmälningarna gäller dåligt bemötande eller lindrig våldsanvändning. Men systemet skulle kunna bli bättre om man fokuserade på hur man kan förbättra organisationen och inte bara letade brottslingar.
Ett ständigt hett ämne, som det skrivs lite då och då om i media och avhandlas i TV-nyheterna - och senast idag i DN. Och protesterna blir ofta många, det kommer uttalanden om hur många poliser missköter sig, att poliser begår övergrepp och missbrukar sin position.

Först och främst. Det är självklart inte okej att poliser begår brott, det är snarare en försvårande omständighet att man är polis om man begår brott! Framförallt om man är tjänst när man begår gärningarna. Självklart ska en polis som begår brott åtalas och dömas för det han/hon gjort. Personligen skulle jag aldrig försvara en kollega - polis eller civilanställd - som ju faktiskt är anställd för att se till att andra följer lagen, men som själv inte gör det.
Jag håller absolut med om att det ser ytterst märkligt ut att så pass få anmälningar mot poliser leder till vare sig åtal eller fällande dom. Det ser absolut väldigt märkligt ut. Men jag tror även att många inte ser det som faktiskt kan vara en del av förklaringen - även om det självklart inte förklarar alla nedlagda utredningar och friande domar.
Enligt statistiken rör en stor del av anmälningarna sådant bemötande eller agerande från poliser som visserligen är moraliskt/etiskt fel, men som inte är kriminellt. Därmed läggs dessa utredningar ner.
Poliser - och även civilanställda¹ i vissa fall - hamnar många gånger i lägen som är mycket pressade, där man blir rädd, skrämd, provocerad och så vidare och kanske inte riktigt handlar rationellt och helt enligt regelboken. Man blir hotad, har med personer att göra som är våldsamma, uppkäftiga, beväpnade och provocerande. Det är tyvärr många gånger mänskligt att man reagerar på sätt som inte är riktigt korrekt enligt regelboken. Jag minns väl ett fall för några år sedan, då det i Stockholmstrakten var ett väpnat bankrån. En patrull tar upp jakten efter rånarna, som efter en stund lämnar flyktbilen och springer iväg åt varsitt håll. De två poliserna tar upp jakten efter varsin rånare och plötsligt dyker en rånare upp bakom en lada med något i handen som den ensamma polisen uppfattar som ett skjutvapen. I det läget måste man agera blixtsnabbt - och polisen skjuter. Vad jag minns frias polisen, hur det gick för rånaren minns jag inte. Men just sådana situationer förekommer förstås emellanåt och anses säkerligen vara förmildrande omständigheter.
Grips man av polis - oavsett om man är skyldig eller ej - är detta givetvis en kränkning av ens integritet. Man kanske brottas ner inför en massa andra människor och det är inte så konstigt om man upplever det som att poliserna använder mer våld än situationen kräver. Som polis vet man kanske heller inte alla gånger hur den man ska gripa kommer att reagera och därmed kanske man tar i mer än vad den gripne anser är befogat. Med facit i hand kan man sedan tycka att poliserna ändå agerat korrekt...
Sen håller jag med om att man inom polisen kanske skulle "ta åt sig" mer när det kommer anmälningar emot poliser och reflektera över varför dessa anmälningar kommer! Även om det säkerligen finns ett antal anmälningar som är ogrundade, finns det säkerligen också ett antal som inte är det. Som inom alla yrkesgrupper måste man då kanske fundera över hur man bemötar sina kunder och klienter...!?

¹Anställda inom polisen som inte är poliser.

---

KÄLLA: DN 1

Bilderna lånade från Jeanette, IMM

Är en tjej berusad och/eller utmanande klädd får hon skylla sig själv om hon blir våldtagen. Det har mer eller mindre varit praxis i olika våldtäktsdomar, åtminstone tidigare. Hon har på så sätt mer eller mindre ansetts "bjudit in" karlar till att göra vad de vill med henne - och det är då helt okej för oss män att bara ta för oss. Lämnar du dörren olåst till ditt hem får du skylla dig själv om du får inbrott helt enkelt.
Och nu kommer nästa grej, där fylla anses vara en okej anledning till att begå grova brott. I en dom från högsta domstolen frias en man från mordförsök och döms istället för grov misshandel - eftersom han ansetts varit för berusad för att kunnat ha uppsåt att döda.
Domen kritiseras även av professorer i straffrätt, som anser att lagen bygger på att om man frivilligt berusat sig, ska man stå för de handlingar man begår även när man är berusad. Och jag kan väl inte annat än hålla med dessa professorer! Med resonemanget att man kan skylla på att man är full, kan ju i princip allt bli "en dum fyllegrej" i slutändan. När man nu faktiskt kan dömas för våldtäkt även om tjejen varit för full för att kunna säga nej, kan jag med andra ord istället komma undan straff om jag själv varit för full för att ha uppsåt eller varit för full för att förstå att hon inte ville ligga med mig. Jag kanske till och med skulle kunna hävda att jag var för full för att "få upp den" och därmed inte kan anses skyldig till våldtäkt??
Visst, listan kan göras lång över brott man nu kan frias ifrån med hänvisning till att man helt enkelt varit för full för att kunna ha uppsåt. Självklart ska man hellre fria än fälla om det inte kan anses "ställt utom allt rimligt tvivel" att den åtalade är skyldig. Men har personen bevisligen utfört handlingen, ska man inte kunna skylla på att han/hon är full.
Dessutom hittar jag följande text i brottsbalkens 1 kap., 2§: Har gärningen begåtts under självförvållat rus eller var gärningsmannen på annat vis genom eget vållande tillfälligt från sina sinnens bruk, skall detta inte föranleda att gärningen inte anses som brott. Jag kan själv inte se att denna paragraf kan tolkas på något annat sätt än att berusning INTE är en förmildrande omständighet. Men någon av domarna från HD kanske kan förklara hur man lyckats tolka denna mening på något annat sätt? Det skulle vara väldigt intressant att höra den förklaringen!

SR 1 SvD 1, 2 SVT 1

Bilden lånad från Morgan Deile

Känns väl ändå skönt att de valde att göra något konstruktivt istället för att hitta på fler dumheter! Men förmodar att det är någon eller några ur personalen som har en eller annan utskällning att vänta om inte annat... ;-)

AB 1

Det finns alltid vissa stående kommentarer man får när man talar om var man jobbar någonstans. För mig som polisanställd, får man ofta höra saker som "Oj, arrestera mig inte" eller "Var det därför jag kände igen dig?" och syftar på att man kanske blivit gripen någon gång. Sen har man alltid den andra sidan, som istället vill väcka diskussioner om vad man kallar "fascistpoliser" eller poliser som begår grova tjänstefel och varför så få åtal och fällande domar finns mot poliser som begår brott.
Själv börjar jag emellanåt tröttna på de diskussioner som ofta förs kring de poliser/polisanställda som begår fel och brott. Kanske inte på att diskussionerna förekommer, men vad de innehåller och att man ofta stirrar sig blind på siffror.
Därmed inte sagt att jag på något som helst sätt försvarar poliser/polisanställda som till exempel begår brott. Detta är förstås helt oförsvarbart. Om en person som begått ett brott dessutom är polisanställd, är det inget annat än en försvårande omständighet - och inget som ska göra att man har lättare att komma undan straff. Det man däremot ibland glömmer är att många anmälda handlingar inte ens visar sig vara brott. Det kan vara saker som mycket väl är felaktiga och rent idiotiska, men som inte är kriminella. Poliser som kläckt ur sig saker mot någon som givetvis är helt förkastligt, men som inte går att åtala någon för. Men man fortsätter stirra på siffror och inte vad anmälningarna faktiskt handlat om.
Man ska också komma ihåg att poliser inte är mer än människor och att poliser emellanåt hamnar i pressade situationer, där man måste ta blixtsnabba beslut. Situationer där vapen är inblandade eller som kan vara hotfulla på andra sätt. Det är inte alltid man handlar rationellt som människa i sådana situationer - det är däremot ofta det blir fel. Det är lätt för en utomstående att vara fördömande, men hade man själv varit i samma situation kanske många handlat likadant. Och det är säkerligen saker man i vissa fall tar hänsyn till när åtal inte väcks eller poliser går fria. Sen kan man i det oändliga diskutera vad som är rätt och fel. Och som sagt: jag försvarar inte dem som begår fel eller brott, men anser att det emellanåt kan finnas förklaringar som glöms bort när detta diskuteras.

Men när man hör om poliser och polisanställda som mer eller mindre missköter sig rent uppsåtligen, då blir jag bara förbannad. Ikväll kommer Uppdrag Granskning handla om stälder från gods som polisen beslagtagit.
Enligt programmet ska Rikspolisstyrelsen de senaste åren betalat ut ersättningar på 334.000 kronor för förkomna saker som man från början beslagtagit. Bara i år ska 125 personer ha anmält att det försvunnit pengar och värdesaker från polisens beslag eller från arrester.
Okej, det är inga jättestora summor det är frågan om. Det rör sig ett snitt på 66.800 kronor per år de senaste fem åren. Men enligt programmet, ska det i flera av dessa tillfällen bevisligen varit poliser som stulit saker! Och det är självklart totalt förkastligt. Man kan inte ha som yrke att gripa bland annat tjuvar om man själv är en tjuv, det går liksom inte ihop. Precis som att man som anställd inom skatteförvaltningen inte ska ha svart arbetskraft eller en lapplisa parkera fel, så ska en polis inte begå brott.
Av de 28.000 anställda som finns inom polisen finns det självklart en och annan som borde ha något annat yrke. Rötägg finns det överallt, det kan man nog inte komma ifrån, men inom vissa organisationer och myndigheter är det extra allvarligt med anställda som missköter sig.
Om det verkligen ÄR stölder bakom alla dessa anmälningar och ersättningar som betalats ut har jag ingen aning om. Det kan självklart vara regelrätta misstag också. Misstag som vem som helst kan begå. Men när det rör sig om så många fall som det faktiskt tycks göra, har jag svårt att tro att det bara går att skylla på misstag och den mänskliga faktorn. Jag hoppas att man kan komma på sätt att komma åt detta svinn!

KÄLLOR: AB, SvD, SVT 1, 2

Bilderna lånade från Standby, Shoppinggatan

För ett antal år sedan gavs patrullerande poliser en cykel att ta sig fram på. Om de hade blåljus vet jag inte, men dock polisens färger och emblem. Nu kommer nästa grej - nämligen att poliserna på gatan ska kära Segways! Åtminstone är det på förslag och håller på att utvärderas.
Förlåt, men hur töntiga är inte dessa "tvåhjulingar"?! Själv ser jag bara Fredde från Solsidan framför mig när jag ser dessa! Och de dessutom är fruktansvärt dyra känns ju märkligt, gör det inte det? Tänk att det faktiskt finns folk som betalar 10.000-tals kronor för dem - bara för att få se lite töntiga ut... Nu får även uniformerad polis tillfälle att se lite larviga ut... *skratt*

Bilden lånad av Aftonbladet

Alltför ofta hör man om brott där det inte tycks ske särskilt mycket med brottsanmälan, fall där personer försvarar sig emot brottslingar och själv döms för brott och så vidare. Emellanåt känns det faktiskt inte så konstigt att många mer eller mindre tappar förtroendet för både polis och domstolar.
För min egen del är det inte särskilt många gånger jag utsatts för brott, åtminstone inga grövre sådana, så jag har egentligen aldrig haft möjlighet att bilda mig en egen uppfattning.
Men när min första moped blev stulen i maj i år, hade jag trots allt inga större förhoppningar om att gärningsmannen eller gärningsmännen ens skulle gripas - och än mindre lagföras i domstol. Jag trodde helt enkelt inte man skulle lägga ned några större resurser på ett så pass "litet" brott. Och det hade man knappast gjort heller - om det inte var så att gärningsmännen faktiskt hittades körande på mopeden i Nybro några veckor senare. Det har sedan dragit ut på tiden och jag har mer eller mindre glömt bort det hela, i tron att det inte ska bli något mer av det hela.
Men idag kom brev från åklagaren med posten! Och det kommer faktiskt bli rättegång! Gärningsmännen kommer faktikst att åtalas för stöld alternativt häleri som jag förstod av brevet. Vet ännu inte om jag kommer bli kallad till rättegången för att vittna, det får återstå att se! Men är jag iland kommer jag i vilket fall att gå dit för att lyssna...

Jag blev rejält imponerad även vid mopedstöld nummer två för några veckor sedan, då polisen hittade mopeden. Man skickade till och med dit en tekniker som gjorde regelrätt brottsplatsundersökning med fingeravtryck och allt, riktigt grundliga tycktes teknikern ha varit! Jag hade nog aldrig i min vildaste fantasi trott att man skulle lägga ned den energin på en mopedstöld, men det gjorde man... Så jag fortsätter bli imponerad, det får jag säga. :-)

Bilden lånad från Linda Byström

Fyra ordningsvakter i Göteborg har begärts häktade, misstänkta för misshandel, grov misshandel och olaga frihetsberövande. Ytterligare två ordningsvakter sitter anhållna. Enligt åklagaren har männen arbetat som ordningsvakter vid två olika restauranger i Göteborg och vid minst 17 tillfällen misshandlat kroggäster sedan 2008. En av de anhållna männen har dessutom - vid sidan av arbetet som krogvakt - arbetat som civilanställd vid polisen i Göteborg.
Enligt åklagaren har ordningsvakterna mer eller mindre regelbundet misshandlat kroggäster med slag, sparkar och batong - i en del fall har misshandeln skett i krogens källare.

Är det inte märkligt att man så ofta hör om ordningsvakter som missköter sig mer eller mindre grovt?! Att det i alla yrkeskårer kommer in rötägg är inte så konstigt, det gäller garanterat de allra flesta yrken. Men på ett märkligt sätt tycks väldigt många rötägg dras till just yrket ordningsvakt.
Här i Kalmar kan man med täta mellanrum läsa om vakter som gör ganska rejäla övertramp, den senaste en dörrvakt som till och med börjat tafsa en kvinnlig kroggäst på bröst och underliv samtidigt som han kysste henne. Denne vakt är nu fälld för det han gjort.
Jag vägrar visserligen att tro att alla ordningsvakter missköter sig. Självklart finns det många som gör ett bra jobb, men alltför många rötägg tycks ändå hamna i detta jobb. Undrar just vad det är som lockar dessa personer till jobbet som ordningsvakt? Att de kan missköta sig med en ganska liten risk att åka dit? Kanske...
Man kan säkerligen säga att eftersom jag själv har dåliga erfarenheter av ordningsvakter, så lägger jag extra märke till just dessa historier. Men det är säkerligen en sanning med modifikation, för jag tycker mig inte ha sett "någon ökning" efter mina egna erfarenheter...
Istället hoppas jag man kan införa bättre kontroller av vad det är för personer man "släpper in" i den här branschen...

Källor: BAR 1 SvD 1

Bilden lånad från Micke