På väg

Visst är det typiskt att just de gånger saker och ting verkligen inte får strula, så är det just då det börjar strula?! För det allra mesta brukar ju tunnelbanan gå och alltsomoftast är den också i tid. Nio gånger av tio kan jag räkna med att komma fram den tid jag har räknat med när jag ska någonstans.
Men den där tionde gången infaller just när det absolut inte får ske. Som idag, när jag skulle till tåget för att bege mig mot Hälsingland och stundande midsommarfirande. Dumt nog var jag ut i lite senaste laget, något som inte är riktigt likt mig. Det gick helt enkelt inte att ta en senare tunnelbana, då skulle jag missa tåget.
Så vad händer när jag står och väntar på tunnelbanan?! Jo, det blir totalstopp i tunnelbanan, just för Bagarmossen. Växelfel skylde man på. Det fanns liksom ingen marginal för min del att vänta en stund och se om trafiken kom igång igen. Just sådana här gånger är mobiltelefonen Guds gåva till människan och jag ringer direkt efter en taxi. Jag förklarade situationen och att det var otroligt bråttom, med bara en halvtimme kvar tills tåget skulle gå.
Det tog inte ens fem minuter innan taxin var på plats och när jag sedan förklarat situationen även för chauffören gick det fort. Han tog en massa märkliga genvägar jag aldrig sett förut och 8 minuter innan tågets avgång rusade jag in på Centralen. Jag hann precis slänga mig ombord innan dörrarna gick igen och det var dags att åka.
Och de nya snabbtågen är verkligen rena drömmen om man jämför med X2000-tågen som började bli ganska skraltiga. Bättre med plats för både ben och bagage, något som är perfekt för mig med mina långa ben och som ofta har ganska mycket bagage med mig när jag åker någonstans.
Jag fick plats i en så kallad tyst kupé och detta är något jag har lite, lite svårt att helt förstå vitsen med. Det är skönt på ett sätt, man slipper känna att man "måste" socialisera sig med den som har sätet intill utan istället förväntas man vara tyst. Det är inga mobiltelefoner som ringer och man hör inga högljudda mobilsamtal. Men skillnaden är ändå inte särskilt stor mot en "vanlig" kupé. Det är aldrig särskilt tyst på ett tåg, inte ens dessa moderna snabbtåg. Det brusar från ventilationen, det skramlar och låter av rörelserna över rälsen, folk passerar igenom och det tränger igenom ljud från kupén intill.
Jag kommer knappast specifikt be om en sådan plats när jag framöver bokar tågbiljetter, för en sådan skillnad är det inte. Däremot slås jag varje gång jag åker tåg av den enorma skillnaden det är med tåg gentemot att åka långfärdsbuss. Det är som natt och dag. Att tränga ihop sig på en varm buss där man sitter i knäet på de andra passagerarna med benen hopvikta uppe under hakan... Det må vara billigare med buss, men i första hand föredrar jag faktiskt tåg!
 

 
Bilden lånad från A lean Journey
 








NÅGRA MYCKET ENKLA KOMMENTARSREGLER

1. ALLT SOM LIKNAR SPAM/REKLAM ELLER PÅ NÅGOT SOM HELST ANNAT SÄTT INTE ÄR RELEVANT TILL MIN BLOGG RADERAS OCH RAPPORTERAS SOM SPAM!!
Jag vet redan att jag har en fin blogg och jag har inga planer på att följa din blogg på Bloglovin'. Är din blogg så dålig att du måste ha tävlingar/frågestunder och ragga läsare genom spamkommentarer på andras bloggar - då är inte jag heller intresserad av att läsa den.

2. Du behöver inte hålla med om det som står i inlägg och kommentarer - MEN HÅLL GOD TON OCH VISA RESPEKT NÄR DU KOMMENTERAR!! Konstruktivt/schysst framförd kritik, ironi och liknande är självklart okej - men rasistiska och/eller otrevliga/elaka kommentarer liksom rena personangrepp publiceras inte.

3. Jag gör inga som helst undantag från regel 1, men i övrigt är jag frikostig när jag publicerar kommentarer. Jag förbehåller mig dock rätten att neka kommentarer som även på andra sätt än ovan kan anses olämpliga, stötande, irrelevanta eller som strider mot svensk lag.

Självklart granskar jag även eventuella länkar i kommentarerna utifrån dessa regler.




KOMMENTARER


KOMMENTERA INLÄGGET HÄR:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras inte)


URL/Bloggadress:


Kommentar: