Sista dagarna har jag varenda morgon vaknat med en molande huvudvärk. Javisst, det låter nästan som att jag varit upp och festat nätterna i ända, men så är det nu faktiskt inte! Jag har inte druckit en droppe sedan jag mönstrade på Vingatank i början av september.
Har idag konstaterat att det förmodligen beror på just det motsatta - helt enkelt för lite vätska. Jag har varit för dålig på att dricka vatten helt enkelt och det brukar ha en tendens att ge mig rejäl huvudvärk. Så nu springer jag i skytteltrafik mellan min hytt och byssan för att hämta nya vattenflaskor. Har redan tappat räkningen på hur mycket jag bäljat i mig bara idag, men det är åtskilligt redan! Trots att det inte är särskilt länge jag varit vaken.
Tur är väl också att jag byggde upp ett eget litet "vardagsapotek" innan jag gick ombord. Brukar vilja ha med mig lite egna mediciner till sjöss, även om det mesta i den vägen brukar finnas ombord. Men saker som värktabletter, nässpray och lite annat kan ju vara bra att ha ett eget förråd av. Så nu har mitt förråd av magnecyl börjat minska betänkligt. Även om tabletterna absolut inte återställer vätskebalansen i kroppen, lindrar de i alla fall huvudvärken rätt bra.

Sista dryga dygnet har jag äntligen kunnat använda mitt eget mobila bredband i och med att vi befunnit oss i Sverige. Det har känts som rena drömmen, även om det är ett av de absolut långsammaste som finns på marknaden så får det ändå inte att jämföra i seghet med båtens anslutning. Helt plötsligt känns det som allt går i expressfart på datorn! Och helt plötsligt börjar nu mängder med uppdateringar för datorn att formligen strömma in! Uppdateringarna installeras normalt sett automatiskt på datorn, men på båtens sega anslutning har det helt enkelt inte fungerat - det har gått på tok för långsamt och datorn har helt enkelt gett upp försöken. Men nu dråsar det in uppdateringar för flera veckor och jag får starta om, starta om och starta om för att uppdateringarna ska börja gälla...
Men det känns annars fantastiskt skönt att åtminstone för några dagar kunna ha en någorlunda vettig anslutning till internet. "Tunga" sidor som Youtube är det ingen som helst idé att försöka gå in på med båtens internet. Den klarar helt enkelt inte ladda sådana sidor. Så nu får jag passa på att njuta rejält! ;-)
Äntligen har jag i alla fall lyckats installera Skype igen! Sedan jag installerade om datorn för några veckor sedan har det inte riktigt velat fundera att installera, jag har bara fått upp felmeddelanden. Men nu lyckades det plötsligt - så för er som saknat mig där så finns jag åter nåbar!! :-)

Jag har nu på allvar börjat inse att jag faktiskt snart är klar med min utbildning och det är en nästan euforisk känsla. Om dett drygt halvår kan jag ha mina styrmanspapper i handen och börja jobba på allvar till sjöss! De 3,5 år som jag pluggat har passerat i en rasande fart och jag kan inte fatta att det är så länge jag varit igång. Det känns faktiskt som igår jag tog mitt pick och pack och flyttade till Kalmar för att börja plugga.
Det har ju varit gånger jag varit på väg att hoppa av, då jag tyckt det varit för motigt, tufft och kämpigt. Men så har jag alltid frågat mig alternativet varit - och har inte hittat något alternativ. Det finns helt enkelt inget annat jag kan tänka mig att utbilda mig till.
Det är ju i första hand sjön som lockat, men jag har ju redan tidigare valt arbeten som mer eller mindre haft med resor att göra. Det jobb jag varit längst på, var ju när jag jobbade på Arlanda som passkontrollant. Miljön på en flygplats har alltid på något sätt fascinerat mig och jag stortrivdes på många sätt.
Även om man jobbar på en flygplats, får man liksom känslan av att vara på bäg någonstans. Och det är nästan samma känsla jag nu får när jag hattar runt mellan olika hamnar. Det är ett jobb som ger lite mer utmaning än många andra jobb att vara till sjöss och njuter varje gång jag sätter mig på tåget eller flyget för att mönstra på någon båt.
Att sitta på ett kontor år efter år skulle ge mig själv rent klaustrofobiska känslor, jag skulle helt enkelt inte fixa det. Även om man på en båt är ganska låst till fartyget, så är det ändå en helt annan frihet än att sitta på ett kontor dagarna i ända. Sen är det inget fel att välja ett sådant jobb, om man trivs med det - men själv skulle jag inte göra det.

Jag brukar kunna reagera på olika sätt när man diskuterar det här med yrkesval och kommer in på personer som jobbat på olika "lågstatusyrken" hela sitt liv.
Min första, spontana reaktion brukar ofta vara "stackars människa, har du inte högre mål än så?". Men tänker man ytterligare ett steg, får man ju se det så att det är tur att alla är olika och att det finns personer som kan tänka sig att städa, sitta i kassan på Ica och att dela ut post varje dag - även om jag själv inte kan tänka mig att göra det år ut och år in.
Dels blir ju kvalitén på dessa arbetsplatser högre med personer som jobbat där i många år och verkligen kan sitt jobb - det gäller ju även där. Sen får man ju också se det så att alla värderar saker olika. För många kanske själva jobbet sig inte är det viktiga, utan att jobbet ger möjlighet till den fritid man vill ha. Många på Posten är kvar för att man har möjlighet att komma hem i bra tid på dagen till exempel - och på så vis har man möjlighet att ha en meningsfull fritid.
Så även om man kanske inte alltid kan förstå någons yrkes val, så respekterar man det ju! Vilket är en väldigt skillnad. Och att jag själv till exempel som extrajobb gått och städat varannan helg medan jag pluggat har ju haft just en sådan anledning. Jag fick arbetstider som perfekt klaffade med mina tider i skolan - och med tanke på vad jag gjorde, hade jag ändå en hyfsat lön. Och självklart skulle jag hellre gå och städa eller steka hamburgare på McDonald's än gå arbetslös år ut och år in. Men erbjöds ett annat jobb, skulle jag med största sannolikhet inte välja städjobbet....

DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 SvD 1